Sidor

tisdag 30 december 2014

Bakom galler

Jag gick den behörighetsgivande biten av rektorsskolan och får konstatera att det var en av de värdefullare utbildningsbitar jag har gått på. Faktiskt så att jag anser att varje lärare borde gå den oberoende om man har intresse av rektorsjobb eller inte. I dagsläget verkar vi  i en djungel av paragrafer och har både elever och föräldrar som är mycket medvetna om de bitar av denna djungel som passar dem bäst. Samtidigt kan vi konstatera att med medier som ganska lätt förstorar ett drev på en enskild person i en skola utan att nödvändigtvis göra någon objektiv och kritisk granskning av fakta så är du utrustad med ett minimalt rättsskydd då du arbetar i en skola.

Jag inleder min nästa fas i min verksamhet som rektor. Denna epok i mitt yrkesliv kommer att vara bakom galler. Jag kan inte säga att jag har oroat mig för att hamna här eller att jag sett det som en realistisk utveckling på något sätt. Det positiva är dock att jag har nyckel till den låsta dörren och kan gå ut då jag vill. Men man kan väl säga som så att det ger utrymme för en del skämt då det i våra över 350 m barack finns exakt två fönster med galler - fönstren till rektorernas rum...

Samtidigt är det med lättnad jag inleder denna epok. Nu borde alla problem med inneluft vara historia. Barackerna är minst lika bra som våra tidigare undervisningsutrymmen, i vissa fall betydligt bättre. Vi får flera uppdateringar gjorda i samband med denna flytt och ett gyllene tillfälle att testa olika lösningar inför vårt nybygge som är tänkt att stå klart om 3 år. Vi får också en möjlighet att finslipa samarbetet, gemensamma spelregler, värdegrund och filosofi kring hur vi tänker och agerar kring inlärning i vår skolhelhet.

Louis Armstrong sa "It's not the size, it's the way you swing it". Det är ett citat som mången man använder i helt fel kontext (han talade nämligen om sin trumpet)  men på något sätt passar det även här. Det skall inte handla om vad vi saknar utan vad vi kan göra av det vi har och med det vi har. Inte minst då med de människor vi har. Intressanta tider! Med den kommentaren får jag önska er alla ett riktigt gott nytt år!

fredag 12 december 2014

Skolplanering, besök i Vanda för nya impulser.

Vi skall bränna en massa miljoner på nya skolor under de närmaste åren. Jag vet inte om vi är förberedda på rätt sätt. Min skola är en av dessa. Jag vill att den skall vara nydanande samtidigt som den är fylld av gamla värderingar som artighet, hjälpsamhet, ansvar och en tro på att vi tillsammans formar en bättre framtid. Men min oro ligger i att vi inte har utvecklat pedagogiken som den nya skolans inlärningsmiljöer skall stöda. Något har gjorts och vi har vissa tankar samt resultat att luta oss på men jag har inte ännu mitt fulla kollegium i min skola och vi har inte en gemensam tanke på hur vi vill ha det. Jag upplever nämligen att det inte räcker med hur jag vill ha det för att det skall bli lyckat, det måste vara en gemensam vision.

Hur som haver, denna dag gav följande saker som jag lade på minnet (citat, så som jag minns dem med kursivt, det andra mina tankar och kommentarer):


  • Dra lott i klassen om vem som sitter var för att alla skall få/lära sig att sitta med alla. Bra ide och leder oss bort från den traditionella pulpeten men den hade vi bestämt oss att skippa redan tidigare då bord och hurtsar har visat sig ge en flexiblare inlärningsmiljö likväl som en tystare och lugnare. I alla fall i den klass vi har haft som testobjekt i 1½ år. 
  • I en annan skola hade de valt liknande lösning men hade högre bord för att ge bättre ergonomi även för läraren. De hade kontorsstolar som man kunde justera så att ergonomin blev rätt för eleven. Är inne på samma linje men varför bara ta det halvvägs? Jag funderar på bord i brösthöjd på läraren som har en enkel justeringsmöjlighet som gör att eleven kan sänka bordet till sådan nivå att det passar eleven om eleven vill stå och arbeta. Varför skall de sitta hela tiden? vi vet ju att det är jobbigt för eleverna, ge dem fler alternativ då det gäller arbetsställningen samt sätt att komma åt oron i kroppen. Siktar även in mig på att testa att sätta någon typ av brottningsmatta i en del av ett klassrum under baracktiden för att få med möjligheten att ligga och arbeta, dvs så som en del barn hittas hemma då de läser eller gör läxor. 
  • Viktigt att fundera på praktiska skåp i specialrum. Skåpen skall vara såna att om vi får filttyg i rulle till textilslöjden så skall skåpet vara sådant att det finns ett fungerande och passande förvaringssystem dit vi sätter rullen som sådan, inte att vi skall klämma in den i en för liten låda/korg eller ha den och reservera mer utrymme än den kräver. Jag tror att det är viktigt att vi sätter ner en del energi på att hitta rätt skåp till rätt plats. Detta gäller också elevernas förvaringslösningar!
  • Det är ju energieffektivt med rörelsesensorer som tänder dem då människor rör sig i det utrymmet. Ibland händer det dock att man arbetar i det utrymmet OCH lugnt och stilla (kanske läser en bra bok) och då är det ju lite besvärligt om ljuset släcks mitt i detta. Hur smart får vi elektroniken i dagsläget? kan man ställa in att lamporna lyser längre perioder under skoldagen och kortare på kväll? 
  • Gymnastiksalen kan ha innebandymatta men den gillar inte högklackat i samband med festligheter. Scenen kan vara utdragbar men är då lätt bullrig då man rör sig på den och glöm inte att en gymnastiksal skall kunna mörkläggas också (t.ex. lucia, disco...). 
  • Varför inte överlag fundera på att ha belysning med dimmer? 
  • I en av skolorna hade de väggar mellan klasser som gick att öppna helt och hållet. Tanken var god MEN nu sattes det möbler som inte såg ut att vara ämnade att flytta alls fast i väggen (enligt byggarbetaren skulle vi inte öppna väggen för de var på millimetern placerade vid väggen...). Själva väggen beräknade jag att man skulle få öppnad på en rast så det kan väl ses som ok men smidig var den inte. Jag började fundera på om man får valuta för pengarna... Kanske vettigare med en eller två dubbeldörrar och glas mellan klasserna som gör att man kan skapa gemensamma rum och ha överblick. En annan femma är hur man kan skapa den flexibilitet som ibland behövs gällande rummens storlek dvs att kunna öka från 60 till 80 kvadrat på bekostnad av ett annat utrymme där man klarar sig med 40 kvadrat? Någon sådan lösning har jag inte stött på ännu, bara sätt att skapa långa rör och det upplever jag inte som något vi egentligen är ute efter.
  • Jag funderade på det utvidgade klassrummet. Kanske den breda korridoren utanför eller skall vi tänka oss om så att vi bantar ned korridoren till förmån för mindre grupprum mellan klasserna? Jag tror att vi behöver ha en skola med så många olika lösningar som möjligt. Sen när vi får in enbart standardelever så kan vi ha en standardlösning gällande våra utrymmen. Fram till dess behöver vi en massa olika inlärningsmiljöer.
  • Kvadratmeter behövs! deras klassrum låg ganska nära det klassiska 60 kvadratmeter. De hade tagit in bord som var smidiga men fyllde rummet med dessa och hur flexibelt är det egentligen om du inte har utrymme för annat än olika sätt att sätta eleverna och sitta stilla i sina rader? Endast ett rum hade luftiga lösningar. Det var rummet för specialelever. Här fanns också en mjuk heltäckande matta. Jag gillade den värme den gav atmosfären och hur den minskade antalet ljud som uppstod. Jag förstärktes i min åsikt att vi skall ha heltäckande mjuka mattor i min skola och att vi lämnar skorna redan vid ytterdörren.
  • Myshörnor i korridorerna, en massa fatboy-säckar att läga sig i här och där.
  • På en skolgård skulle det finnas parkourbana, frisbeegolf mm. Bra med nya möjligheter inte bara de traditionella 4 gungorna, klätterställningen, balansbommen och om det fanns extra fyrk ett räcke. Överlag behöver vi göra hela skolan till en plats för fysisk aktivitet. Måttband eller något över varje dörr som eleven kan hoppa upp och se hur högt den kommer, möjligheter att röra på sig mångsidigt överallt, också i klass under lektion!
  • Ledarskapet: En modell som verkade ha en hel del nytt och smart i sig och som vi definitivt skall titta och fundera på. Även med tanke på hur vi med samlade uppgifter kan få saker och fungera i alla våra skolor, inte bara enskilda enheter. Modellen inbegrep en:
    • hus/platschef som administrerar skolan och andra enheter i byggnaden, fördelar resurser och har huvudansvar för verksamheten. 
    • manager som sköter allt som berör fastighetens funktionalitet, service, beställningar etc. som ser att huset fungerar (teknsikt, kontaktar kosthåll, service, underhåll etc.)
    • Personer som ansvarar för olika delar av verksamheten (skola, förskola, dagvård, hälsovård etc.


Tankarna och funderingarna tar ju inte slut här men detta var huvudpunkterna som blev dagens saldo. Summa summarum. En rektor borde planera för en ny skola, uppdaterade undervisningsmetoder och tillsammans med sin personal försöka skapa utrymmen som stöder den undervisningen/inlärningen optimalt. På det sättet har man kanske en bättre förutsättning att inleda planering av en ny skola om den möjligheten dyker upp. I sämsta fall har du gjort din gamla mycket bättre. Det tror jag vi gör för sällan och min tid i baracker kommer att vara ett gyllene tillfälle att tillsammans med personal och elever testa olika lösningar. Vi kommer bland annat att samarbeta med återvinningscentralen för att möblera och testa olika lösningar som eleverna har skissat upp. Kommer inte att kosta något men ger en massa erfarenhet, i alla fall om mina teorier håller...

Här finns för övrigt en samling av länkar och videosnuttar kring skolplanering ifall det intresserar: http://www.pearltrees.com/leckis/skolplanering/id13213423

Och sist men inte minst. Ett stort tack till personerna i Vanda för att de mitt i denna bråda tid tog sig tid att ta emot oss och belysa hur deras processer har sett ut, hur de tänkt och vad de har kommit fram till.



måndag 1 december 2014

Det perfekta teamet

Nu och då byts personalen ut i våra skolor och en lyckad rekrytering är guld värd. Som rektor har du naturligtvis definierat ditt behov beträffande kompetenser men hur är det med personlighet, sociala färdigheter, samarbetsförmåga, språkkunskaper etc? Alltid har det ju inte gått som i Strömsö...

Men hur är det när jag vill bygga upp det perfekta teamet i min skola och inte kan sparka ut hela personalen för att börja bygga upp allt från ett tomt bord? Detta närmast som ett tanke-experiment för jag har inget önskemål att på riktigt förlora någon i min nuvarande personal. Vi har alla våra starka och svaga sidor. Den lyckade mixen uppstår då vi tillsammans har en heltäckande kompetens. MEN, kompetensen är långt ifrån den viktigaste biten i ett fungerande kollegium (får jag sparken nu?). Vi har finska mästare i diverse idrottsgrenar som har gått i skolor utan gymnastiksal, jag har forna elever som studerar/studerat vid Sibeliusakademin trots den bristfälliga musikundervisningen vid min förra skola (musik var en kompetens vi saknade...) så man kan bevisligen överbrygga luckor på kompetensområdet. 

Vad söker jag då, både som rektor och lärare? Jo jag söker en person som jag kan arbeta ihop med, någon som har en positiv syn på barn/elever, är nyfiken och vill upptäcka nytt, tar ansvar och har ambitioner, är social och utåtriktad och sist men inte minst vill nätverka och sprida, dela kunskap och erfarenheter. 

Jag tror att hittar jag en person som uppfyller dessa förväntningar så kommer den personen att kunna överbrygga de utmaningar som luckor i kompetens eller lärmiljö kan skapa. Den personen kommer att kunna ta till sig av goda exempel både från det egna kollegiet och det utökade kollegiet som den har via sina nätverk. Den kommer att hålla sig uppdaterad och ibland även gå i spetsen för utveckling inom något område. Via sina kolleger är den också insatt i vad som sker på andra områden än det där den sätter ned sin egen energi. Med ett kollegium av detta slag kan inte ens en dålig rektor hindra utveckling. 

Kan jag då fixa detta via min rekrytering? Till någon del, kanske, om jag klarar av att kartlägga dessa egenskaper i processen och det är inte något som går att lita på alltför mycket. Så för mig handlar det nog trots allt om att fundera på hur jag får fram detta hos befintlig personal. För mig handlar det om några saker som jag vill bygga upp. För enkelhetens skull i punktform.

  • Jag som rektor bygger upp ett klimat där personalen uppmuntras att pröva på nya saker och där de förstår att ett misslyckande också är ett godkänt resultat. Historiskt sett har en hel del av våra viktigaste lärdomar kommit just via misstag!
  • Vi bygger upp en kultur där vi delar med oss av det som har gått bra/känts bra. Misslyckanden analyseras för att se om det är en sak vi inte skall sätta mer energi på eller om det finns alternativ som skulle vara värda att utforska ännu.
  •  Vi skapar ett forum (en del av våra möten?) där vi kan dela med oss av det vi har fått höra/läsa om via våra nätverk/utvidgade kollegium.
  • Jag som rektor kommer överens med personalen hur vi täcker upp för varandra för att skapa möjlighet till benchmarking inom skolan men även utanför den egna skolan. 
  • Vi aktiverar oss då det gäller att informera om kommande och rapportera om gjort. Detta via skolans twitterkonto, bloggar etc. I stället för att vänta på att andra gör detta bra (det finns ju flera som gör det men det är inte sagt att vi har koll på dem ännu) kan vi visa med vårt exempel hur man kan göra och kanske någon hakar på vilket ger oss inblick i bra grejer även i andra skolor. Överlag tror jag att skolorna kan bli mycket bättre på att visa upp vad man gör för bra saker bakom de "lyckta dörrarna"
  • Tillsammans skapa ett personalrum där man kan koppla av och diskutera dittan och dattan vilket kan leda till nya infallsvinklar och gemensamma projekt. Man får ju naturligtvis också bara koppla av men miljön skall ge utrymme till avslappnat kreativt umgänge.
  • Vi håller återkommande möten där vi har pedagogiska diskussioner som tema, På dessa funderar vi kring nya infallsvinklar, utvärderar muntligt hur vi upplever att vi klarar av potentiella svaga områden och fungerar som pedagogiska/tekniska bollplank för varandra. Kort och gott stöder varandra för att kollegan skall orka och eleven skall få bästa möjliga inlärningssituation. Det här är också ett tillfälle där vi kan peppa varandra! (lite mera än i vardagen).
Jag har ett bra team runt mig idag men ovanstående punkter är saker jag vill göra bättre i min skola. Jag tror att man som ledare har ett ansvar att få fram växellådan hos sin personal och att få dem att göra genomtänkta tempoväxlingar. Växla upp för högre fart och ner för bättre ork. Är jag där idag? Knappast, men jag jobbar på det.