Sigmund Freud 1856-1939
Lev Vygotsky 1896-1934
Jean Piaget 1896-1980
John Dewey 1859-1952
Maria Montessori 1870-1952
Rudolf Steiner 1861-1925
Ivan Pavlov 1849-1936
Abraham H Maslow 1908-1970
Dessa relaterades det till under mina studier som avslutades med papper på att jag var Pedagogie Magister 1996, studierna inledde jag 1991 om jag minns rätt. De inlärningsteorier som skulle hjälpa mig att utbilda 2000-talets barn var alltså från en tid före min födelse. I dag figurerar dessa namn ännu i utbildningen för klasslärare men det har kommit några nya namn, i praktiken nu en del personer som fortfarande har verkat och levt under min tid i skola, både som elev och lärare, nämligen:
B.F. Skinner 1904-1990
Erik H. Eriksson 1902-1994
Benjamin Bloom 1913-1999
Howard Gardner 1943- sista publikation 1999 (multipla intelligenser)
John Hattie 1952- sista publikation 2012 (synligt lärande - bygger på publikation från 2008?)
Alla ovannämnda räknas som stora namn inom utvecklingspsykologi och inlärningsteorier och den biten vill jag verkligen inte nedvärdera men är de ännu relevanta? Till den stora grad som de var då jag var liten och gick i åk 1-6... på 1970-talet?
Det enkla svaret är jo, utvecklingspsykologi och hur vi lär oss är relevant ännu idag men tyvärr kan vi inte tillämpa deras teorier och lärdomar rakt av. Då dessa stora namn gjorde upp sina teorier, då den forskning som deras teorier baseras på gjordes fanns mycket lite eller inget av det som påverkar våra barn idag. Det var kanske inte ens visioner i någons drömmar. Låt mig ta några exempel:
1980 (då jag gick i åk 5 och 6):
- Hade telefonerna nummerskiva, och fanns inte i varje hus.
- Jag memorerade alla viktiga telefonnummer, att memorera var ett viktigt verktyg vid inlärning om man inte ville bära ett bibliotek med sig...
- Det gick bussar på glesbygden, men allt under 15 km var en normal cykelutfärd, att gå 6 km till en kompis var inte heller något extra...
- Hästen var ännu ställvis ett arbetsdjur, inte för rekreation...
- Vi betalade många månadslöner för att få ett uppslagsverk till hemmet så vi skulle kunna ha information lättare tillgänglig
- Det fanns två tv-kanaler och ett barnprogram, vi hade just skaffat vår första färg-tv... i imponerande 20"...
- AM var något man tog in för att lyssna på musik från Luxemburg, inte något du ställde in klockans tid på...
- Vi måste lära oss klockan för vi kom överens om var vi skulle träffas och vilket klockslag
- Varje bil hade kartor i handskfacket, när vi reste någonstans så läste den ena föräldern kartan och berättade hur vi skulle köra.
- Tekniken i skolan var en tandberg bandspelare, dia-apparat och en overheadprojektor...
För att förtydliga är här några milstolpar som vi har passerat sedan dess:
1995 - "the year of the web" anses vara då internet började finnas i vanliga hem
2001 wikipedia ser dagens ljus
2002 (?) 3G lanserades i vissa delar av världen
2006 Google Apps For Education lanseras
2007 iphone ser dagens ljus
2008 Android dyker upp
ca 2010 dyker 4G nätverk upp i städer
2010 ipad lanseras
2015:
- De flesta 5-klassister (för att jämföra med mig anno 1980) har en smarttelefon och data-abbonemang
- De söker inte information via Wikipedia, de söker främst via videosajter som youtube, vimeo mfl.
- de tittar på program via nätet, när som helst, var som helst (förhoppningsvis inte ändå under lektionerna...)
- De har multipla kanaler att hålla kontakt med varandra via sina mobiler, pekplattor och andra apparater.
- De kan inte ett enda telefonnummer, allt är i mobilens minne...
- De delar, kommenterar och samarbetar över nätet.
Vad jag försöker få fram är att barnen av idag växer upp till en fundamentalt annorlunda värld än den där de flesta teorier har sin grund. Jag har en bok som heter "Mikä autossa vikana?" från 1951. Den är ett täckande och bra verk för den som har en krånglande bil men relevansen till bilar i dag är begränsad. Helt enkelt för att den inte känner till många av de stora problemorsakerna av idag, den talar om tändstift och brytarspetsar där vi idag har elektroniska funktioner, grymma mängder elektronik som kan rådda om betydligt mer än alla komponenter i 50-talets bil kunde klara av tillsammans.
En annan point är att många av dessa teorier strävade till att göra inlärningen möjligaste effektiv i en skola som hade i uppgift att skapa medborgare för industrisamhället, personal till de löpande banden. I dag ersätter robotar dessa människor och allt fler fabriker sköts av allt färre människor. Så kompetenserna våra barn behöver lära sig är av en annan natur än det skolan jag gick i gav mig. Barnen av idag behöver i högre grad ges verktyg i stil med kreativitet, ett flexibelt tankesätt, innovativitet, förmåga till samarbete och kommunikationsfärdigheter. De är inte betjänta av att kunna memorera och göra något utan tankeverksamhet. Vi behöver tänkande barn som kan pussla fram nya möjligheter av de bitar de har till förfogande, inte bara förtvivlade sitta med bitar av en förstörd värld som inte fungerar.
Så när du som lärare försöker få dina elever till att kritiskt granska källor och inte köpa allt de ser och hör, kanske det vore skäl att också kritiskt granska den pedagogiska grund du står på, håller den måttet ännu idag? Ger den dig de verktyg du behöver för att bemöta barnen av idag och hjälpa dem framåt på deras väg?
