Jag skall inte förstöra detta med en massa ord. Denna väg där besökarnas ord och tankar görs till konst är en av de populära bitarna på mässan. Här finns ett antal av de i mitt tycke bättre bidragen.
onsdag 10 februari 2016
Bett 2016 - sett och hört
Med knappa 900 utställare så fanns det fler produkter än vad jag klarade av att ta emot. En hel del gick ju att gallra bort direkt då de inte är aktuella för oss. Hit hör alla administrationssystem för att sköta betalningar till skolan (för mat, skjutsar och vad det nu allt kan gälla), en massa system för att hålla kontakt med hemmen (det har vi ju redan), system för vitsordsgivning, läxor etc. Många lärare upplever att det är splittrat med Wilma/Helmi, Pedanet/Fronter, Office 365/Google Apps For Education, Socrative, Edmodo etc. Det som här fanns verkade dock vara mindre helheter och troligtvis något som ger ett ännu mer splittrat verktygspaket.
Då jag besökte mässan 2014 var de interaktiva projektorerna den stora grejen. De fanns ännu med men hade tappat mycket mark till de interaktiva skärmarna. De större aktörerna verkade vara Smart, Clevertouch och Promethean. Det finns en massa andra aktörer också men dessa har byggt upp ett paket kring skärmen med program/appar för att kunna koppla upp eleven till apparaten också. Dels för att kunna visa från vilken apparat som helst men framför allt att kunna dela från skärmen till vilken apparat som helst. I vår skola har vi testat Clevertouch detta läsår och vi hittar hela tiden nya möjligheter och funktioner. Med tanke på flexibilitet, framför allt i våra kommande öppna lärmiljöer, är en flyttbar interaktiv skärm vida överlägsen en stationär projektor. Så trots att det fanns nya projektorer med likvärdiga funktionär som skärmarna var de inget jag satt tid på.
Sedan 2014 har Microsoft fått igång sitt Office 365 på allvar och detta syntes också på mässan. Google var starkt framme och Apple hade en massa kopplat till sina ipaddar men dessa hölls på sedvanlig nivå, Microsoft och deras partnerföretag hade däremot satsat rejält och benämningen "Microsoft village" var mycket adekvat.Lite förenklat har Googles classroom varit deras största fördel i matchen medan Microsofts One Note varit deras. Just nu lanseras det produkter som täcker upp de områden där Microsoft inte kunnat matcha Google och om den trenden fortsätter så kommer Google att få jobba stenhårt för att hålla sin ställning. Apple har ju inget liknande i sitt sortiment så deras drive finns fortsättningsvis via ipad och vissa appar på den samt att i praktiken försöka leva i symbios med Google och Microsoft. Något de inte lyckas helt optimalt med. Men Apple sysslar ju med en apparat medan de två andra har ett system för skolor, så det är väl inte rättvist att ta med Apple i denna diskussion...
En annan stor och synlig grej var Minecraft. Den har ju slagit igenom rejält och en del skolor arbetar ju via Minecraft sedan ett antal år tillbaka. Som det också sades på en föreläsning:
Du och jag växte upp med Pac Man, vi kunde välja om vi vill gå åt vänster eller höger och i något skede kunde vi utöver detta välja upp eller ner. Multiplayer då var att sitta och hoppas att kompisen dog så man själv fick spela... I Minecraft ges du en yta och kan välja att göra vad som helst med den, du kan göra det ensam eller med alla dina kamrater OCH ni kan göra det tillsammans samtidigt.
Jag har följt med mina barns spelande och i ärlighetens namn är det sin eländiga grafik till trots en av de absolut bästa spelen på marknaden just nu. Spelet handlar om kreativitet utan begränsingar, möjlighet till gränslöst samarbete och en massa andra faktorer som vi kan ha nytta av även i skolan. Säg att du vill låta eleverna planera skolgården, varför inte låta dem göra en 3-d modell i minecraft?
Programmering, programmering, programmering... Inget nytt men en av de riktigt stora trenderna. Det fanns robotar för någon tia till flera tusen. Raspberry Pi har utveclats och ligger som grund för en massa olika varianter, Microsoft lanserade sin Micro-Bit, Sphero 2.0 (kanske BB-8 i den nya Star Wars filmen är bekant, samma robot men utan huvud), Lego Mindstorms samt deras nylanserade instegsserie för lägre ålder samt en massa appar och program för programmering. Vissa säger entydigt att programmering är en baskunskap som alla borde få, att det är den nya läsfärdigheten. Det här innebär ju inte att alla skall kunna programmera avancerade saker men att alla borde få en viss grundförståelse för vad det är och hur det fungerar. Det borde inte vara så svårt, hjälpmedlen blir allt fler och allt enklare att använda.
3-D skrivare fanns med i ungefär samma utsträcking som 2014 och det förvånade, jag hade väntat att de skulle ha blivit mycket vanligare, mer utvecklade och billigare. Det kändes inte som om utvecklingen hade gått framåt som jag hade väntat på detta område. Däremot ser jag det som en självklarhet att varje skola skall ha minst en 3-D skrivare i något skede. Mina funderingar är närmast var den smartaste placeringen är. Den skall kunna kopplas ihop med alla konst- och färdighetsämnen vilket leder till att den skall finnas i det blocket men talar vi om att placera den i samma rum som ytbehandling då? Nå det är en sak vi hinner fundera på ännu...
Bland föreläsningarna verkade de mest lockande handla om hur man tagit i bruk teknik samt hur man gjort för att den skulle ge positiva resultat. T.ex. föreläsningen om vårt St Karins projekt med 1:1 i ipads där de byggde nätverk och gav >3000 ipads till elever, främst i åk 7-9 men även i lägre klasser var en succé, jag tänkte titta in och lyssna på den men fick stanna drygt 2 m utanför ingången, närmare kom man inte helt enkelt. Flera föreläsningar om hur man använder pekplattor kändes inte så nya, jag fick känslan av att "det där vet/kan vi ju, så har vi ju gjort länge redan". Kort och gott gav det intrycket att vi i Finland har kommit ett gott stycke på väg redan och att vi har en massa kunnande utspritt i våra skolor. Vi är dock världssämst på att berätta om vad vi har för bra på gång. Vissa lärare har sina nätverk, dels via Twitter dels via Facebook men oavsett så är det i viss mån klickbildningar. Deras nätverk ger inte ännu resultat i hela skolan och det måste vi få ordning på. Bra initiativ, kunnande och goda exempel måste delas i högre grad och lärarna måste vara mera öppna för att ta emot och pröva nytt. EN LÄRARE I BEKVÄMLIGHETSZONEN ÄR INGEN BRA LÄRARE! Hur skall du kunna be att dina elever skall utmana sina gränser om du inte gör det själv. Är du en lärare så är du en ledare och man måste leda genom exempel.
Några kommentarer som jag kom mig för att skriva ner var följande:
Då jag besökte mässan 2014 var de interaktiva projektorerna den stora grejen. De fanns ännu med men hade tappat mycket mark till de interaktiva skärmarna. De större aktörerna verkade vara Smart, Clevertouch och Promethean. Det finns en massa andra aktörer också men dessa har byggt upp ett paket kring skärmen med program/appar för att kunna koppla upp eleven till apparaten också. Dels för att kunna visa från vilken apparat som helst men framför allt att kunna dela från skärmen till vilken apparat som helst. I vår skola har vi testat Clevertouch detta läsår och vi hittar hela tiden nya möjligheter och funktioner. Med tanke på flexibilitet, framför allt i våra kommande öppna lärmiljöer, är en flyttbar interaktiv skärm vida överlägsen en stationär projektor. Så trots att det fanns nya projektorer med likvärdiga funktionär som skärmarna var de inget jag satt tid på.
Sedan 2014 har Microsoft fått igång sitt Office 365 på allvar och detta syntes också på mässan. Google var starkt framme och Apple hade en massa kopplat till sina ipaddar men dessa hölls på sedvanlig nivå, Microsoft och deras partnerföretag hade däremot satsat rejält och benämningen "Microsoft village" var mycket adekvat.Lite förenklat har Googles classroom varit deras största fördel i matchen medan Microsofts One Note varit deras. Just nu lanseras det produkter som täcker upp de områden där Microsoft inte kunnat matcha Google och om den trenden fortsätter så kommer Google att få jobba stenhårt för att hålla sin ställning. Apple har ju inget liknande i sitt sortiment så deras drive finns fortsättningsvis via ipad och vissa appar på den samt att i praktiken försöka leva i symbios med Google och Microsoft. Något de inte lyckas helt optimalt med. Men Apple sysslar ju med en apparat medan de två andra har ett system för skolor, så det är väl inte rättvist att ta med Apple i denna diskussion...
En annan stor och synlig grej var Minecraft. Den har ju slagit igenom rejält och en del skolor arbetar ju via Minecraft sedan ett antal år tillbaka. Som det också sades på en föreläsning:
Du och jag växte upp med Pac Man, vi kunde välja om vi vill gå åt vänster eller höger och i något skede kunde vi utöver detta välja upp eller ner. Multiplayer då var att sitta och hoppas att kompisen dog så man själv fick spela... I Minecraft ges du en yta och kan välja att göra vad som helst med den, du kan göra det ensam eller med alla dina kamrater OCH ni kan göra det tillsammans samtidigt.
Jag har följt med mina barns spelande och i ärlighetens namn är det sin eländiga grafik till trots en av de absolut bästa spelen på marknaden just nu. Spelet handlar om kreativitet utan begränsingar, möjlighet till gränslöst samarbete och en massa andra faktorer som vi kan ha nytta av även i skolan. Säg att du vill låta eleverna planera skolgården, varför inte låta dem göra en 3-d modell i minecraft?
Programmering, programmering, programmering... Inget nytt men en av de riktigt stora trenderna. Det fanns robotar för någon tia till flera tusen. Raspberry Pi har utveclats och ligger som grund för en massa olika varianter, Microsoft lanserade sin Micro-Bit, Sphero 2.0 (kanske BB-8 i den nya Star Wars filmen är bekant, samma robot men utan huvud), Lego Mindstorms samt deras nylanserade instegsserie för lägre ålder samt en massa appar och program för programmering. Vissa säger entydigt att programmering är en baskunskap som alla borde få, att det är den nya läsfärdigheten. Det här innebär ju inte att alla skall kunna programmera avancerade saker men att alla borde få en viss grundförståelse för vad det är och hur det fungerar. Det borde inte vara så svårt, hjälpmedlen blir allt fler och allt enklare att använda.
3-D skrivare fanns med i ungefär samma utsträcking som 2014 och det förvånade, jag hade väntat att de skulle ha blivit mycket vanligare, mer utvecklade och billigare. Det kändes inte som om utvecklingen hade gått framåt som jag hade väntat på detta område. Däremot ser jag det som en självklarhet att varje skola skall ha minst en 3-D skrivare i något skede. Mina funderingar är närmast var den smartaste placeringen är. Den skall kunna kopplas ihop med alla konst- och färdighetsämnen vilket leder till att den skall finnas i det blocket men talar vi om att placera den i samma rum som ytbehandling då? Nå det är en sak vi hinner fundera på ännu...
Bland föreläsningarna verkade de mest lockande handla om hur man tagit i bruk teknik samt hur man gjort för att den skulle ge positiva resultat. T.ex. föreläsningen om vårt St Karins projekt med 1:1 i ipads där de byggde nätverk och gav >3000 ipads till elever, främst i åk 7-9 men även i lägre klasser var en succé, jag tänkte titta in och lyssna på den men fick stanna drygt 2 m utanför ingången, närmare kom man inte helt enkelt. Flera föreläsningar om hur man använder pekplattor kändes inte så nya, jag fick känslan av att "det där vet/kan vi ju, så har vi ju gjort länge redan". Kort och gott gav det intrycket att vi i Finland har kommit ett gott stycke på väg redan och att vi har en massa kunnande utspritt i våra skolor. Vi är dock världssämst på att berätta om vad vi har för bra på gång. Vissa lärare har sina nätverk, dels via Twitter dels via Facebook men oavsett så är det i viss mån klickbildningar. Deras nätverk ger inte ännu resultat i hela skolan och det måste vi få ordning på. Bra initiativ, kunnande och goda exempel måste delas i högre grad och lärarna måste vara mera öppna för att ta emot och pröva nytt. EN LÄRARE I BEKVÄMLIGHETSZONEN ÄR INGEN BRA LÄRARE! Hur skall du kunna be att dina elever skall utmana sina gränser om du inte gör det själv. Är du en lärare så är du en ledare och man måste leda genom exempel.
Några kommentarer som jag kom mig för att skriva ner var följande:
- Skolor och utbildningssystem är i regel inte färdiga att utnyttja den fulla potentialen av teknologi.
- We don't need to discuss technology, it is already here, just use it!
- In my school we cant talk pedagogy without talking technology, because it is already there!
Summa summarum. På Bett-mässan kändes allt självklart, det är klart vi skall utnyttja teknologin i skolan. Teknologin finns överallt runt omkring oss, varför skall då skolan vara teknologifri zon? Det finns ingen ursäkt att inte ta in teknologin i din klass, det börjar i stället vara något du får stå till svars för ifall du inte gör det. Väl hemma känns allt inte så självklart mera, Finland var i ett skede statistiskt riktigt dåligt på att utnyttja teknologin i undervisningen. Den nöten har vi ännu inte rått bot på. Kanske dags att börja kräva något av kollegiet snart? Och nej, det är inte en resursfråga!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)