Sidor

lördag 30 maj 2015

Rektorns tal

Det blev två tal denna vecka, egentligen tre... Talet på vårfesten, talet till en uppskattad kollega och vän som nu avgår med pension (ett ypperligt exempel på en människa som har åldrats men inte blivit gammal) och så ett i högsta grad privat tal till våra avgående sjätteklassister under fredagens sista lektion. De är för tillfället den sista klass jag varit klasslärare för, de senaste 5 åren har jag fungerat som timlärare. Jag har också kunnat lyssna på en del andra rektorers tal på vårfester och började fundera då vi alla har vinklat det ganska olika.

Åsikterna om hur ett bra tal är går säkert rejält isär och det skall de ju få göra. Så detta inlägg är ju på intet sätt ett facit på ett lyckat tal, jag kan ju vara helt värdelös på att hålla tal vad ni potentiella läsare vet. Men jag resonerar på följande sätt:


  • Ett bra tal är förhållandevis kort, det finns antagligen en orsak till att de flesta gör annat i pleniesalen än att lyssna till det som sägs. Själv har jag också en benägenhet att koppla bort då ett tal blir för långt.
  • Talet skall kopplas till det centrala i tillställningen, i mitt fall går åk 6 ut skolan och det kopplas i huvudsak till dem. Något annat kan kort beröras men i huvudsak talar jag till tillställningens huvudpersoner.
  • Humor, humor och humor. Begravningar kan klara sig med allvarliga tal men det sker en massa roligt i skolan och jag anser själv att man bör prata utgående från det positiva, det man uppskattat.
  • Jag tycker att man skall undvika alltför mycket information, vi har haft en massa kanaler för att få ut den informationen under året. Talet skall inte handla om information. Jag uppfattar det som ett verktyg att plocka fram det positiva, hylla det fina och tacka för det man fått.
  • Försök göra det personligt. Ok om du har en åk 7-9 skola med 700 elever så kan det vara lite jobbigt att beröra alla men plocka upp händelser där många känner sig delaktiga så blir det riktat till dem också.  
  • Bjud på dig själv! 
Det finns säkert en massa andra viktiga element men dessa är de jag försöker få med, med varierande framgång. Utöver dessa gäller det ju att få kontakt med publiken och där ser jag två barriärer man behöver överbrygga. Byt ut den fasta mikrofonen i talarstolen till en trådlös eller med sladd så du kan komma framför "muren" och på så sätt ha en närmare kontakt. Den andra detaljen som ofta tar kål på kontakten är att läsa talet från papper. Jag är säkert värdelös på att lyssna men tittar talaren mer i papper än på oss i publiken så slutar jag ofta lyssna. Känns inte som om det är riktat till mig helt enkelt. Hur som haver. De officiella talen har väl hållits för detta skolår och nu stundar en tid i goda vänners lag och en tid för en själv. Blomstertiden är officiellt här, passa på och njut!




lördag 2 maj 2015

Projektbaserat eller ämnesövergripande....

Jag kommer osökt att tänka på denna vits:

En ung kille från en by i Norra Norrland flyttade till Stockholm och gick till ett stort köpcentrum för att söka jobb.
Chefen för köpcentret undrade:
-‘Har du någon säljerfarenhet?’
Killen svarar:
‘Nåååå, jooo, nok ha har ja jobbat som säljare hemma i skogarna.’
Eftersom chefen tyckte killen verkade trevlig och framåt bestämde han sig för att anställa honom.
-‘Du kan börja imorgon bitti’, sa han till killen.
-‘Jag kommer ner efter vi har stängt imorgon kväll och ser hur du har haft det på din första dag.’
Killen hade en tung dag, men till slut var den till ända. Efter stängningsdags kom så chefen ner som han lovat dagen innan.
-‘Hur många affärer gjorde du idag?’ frågade chefen.
Killen svarade:
– ‘En.’
Då blev chefen lite fundersam och sade
– ‘Bara en! Våra försäljare brukar normalt göra mellan 20 och 30 affärer på en dag. Hur mycket pengar rörde sig affären om?’
Killen svarade:
– ‘1 911 138 kr.’
Chefen blev mycket överraskad och sade:
-‘1 911 138 kr!!! Vad sålde du då till honom?’
Killen svarade:
-‘Först sålde jag en liten metkrok. Sedan sålde jag en mellanstor metkrok, då den lilla var kanske i minsta laget.
Därefter sålde jag en stor metkrok ut i fall att.
Sen blev det ett metspö, som klarade av den stora kroken.
När jag sedan frågade vart han skulle fiska någonstans svarade han att han skulle åka ner till kusten.
Då sa jag att han skulle behöva en båt, så vi gick ner till båtavdelningen.
Jag sålde honom den stora Baylinern med dubbla motorer.
Därefter visade det sig att hans lilla Honda Civic inte fick dra den stora båten, så jag tog med
honom till bilavdelningen och sålde honom den där 4-hjulsdrivna Chevrolet Tahoen.’
Chefen, som nu var i chocktillstånd sade…
-‘Så du menar alltså att en kille kom in för att köpa en metkrok och du lyckades sälja honom en båt och en bil????’
Då svarade killen glatt:
-‘Nej, nej! Han kom in och skulle köpa tamponger till sin fru, och då sa jag att han lika gärna kunde åka och fiska, eftersom helgen ändå var förstörd!

Nu påstår jag ju inte att undervisningen blir förstörd på något sätt men om vi skippar ämneslärarnas övernitiska revirtänkande och i stället är kreativa kring kompanjonslärarskap och börjar fundera på vad vi kan göra tillsammans. 

Jag skall ha bildkonst i  åk 6 inkommande läsår och då jag inte har haft det på ett antal år (om jag överhuvudtaget har haft det, minns nämligen inte riktigt...) så har jag redan nu börjat titta på omvärlden med tanke på min kommande undervisning. Jag vill nå några saker (utan inbördes rangordning):
Relevans för eleven
Uppfylla så mycket som möjligt av läroplanen
Ge möjlighet att utnyttja modern teknik och lära sig om den moderna tekniken
Ge möjlighet att visa upp en stor bredd av personliga kvaliteter. 
Som bonus är jag ute efter något som kan ha betydelse för oss alla i skolan. 

Likt pojken i vitsen startade allt med tre små detaljer (jag ville ha med i min bk-undervisning) innan det rymde iväg totalt:


Planeringen börjar nu ta form och de grova dragen är klara, jag tror just nu att vi tittar på ett projekt som beräknas ta alla höstterminens lektioner i anspråk och integrera en massa ämnen (matematik, modersmål, engelska, finska, historia, handarbete, slöjd och allt samlat under ett bk-projekt). 

Blir det bra så presenteras allt utförligt på denna blogg, blir det inte så analyseras det och varför det gick på tok, även det på denna blogg. Så utfallet blir att antingen lyckas vi eller så lär vi oss något. Båda är mycket acceptabla resultat i mina ögon som sådana även om jag strävar efter att lyckas och att vi lär oss något. Och för att avslutningsvis knyta ihop detta med rubriken. Jag kommer att satsa på både projektbaserat och ämnesövergripande. Jag tror vi kommer längre så.