Skolplanering, besök i Vanda för nya impulser.

Vi skall bränna en massa miljoner på nya skolor under de närmaste åren. Jag vet inte om vi är förberedda på rätt sätt. Min skola är en av dessa. Jag vill att den skall vara nydanande samtidigt som den är fylld av gamla värderingar som artighet, hjälpsamhet, ansvar och en tro på att vi tillsammans formar en bättre framtid. Men min oro ligger i att vi inte har utvecklat pedagogiken som den nya skolans inlärningsmiljöer skall stöda. Något har gjorts och vi har vissa tankar samt resultat att luta oss på men jag har inte ännu mitt fulla kollegium i min skola och vi har inte en gemensam tanke på hur vi vill ha det. Jag upplever nämligen att det inte räcker med hur jag vill ha det för att det skall bli lyckat, det måste vara en gemensam vision.

Hur som haver, denna dag gav följande saker som jag lade på minnet (citat, så som jag minns dem med kursivt, det andra mina tankar och kommentarer):

• Dra lott i klassen om vem som sitter var för att alla skall få/lära sig att sitta med alla. Bra ide och leder oss bort från den traditionella pulpeten men den hade vi bestämt oss att skippa redan tidigare då bord och hurtsar har visat sig ge en flexiblare inlärningsmiljö likväl som en tystare och lugnare. I alla fall i den klass vi har haft som testobjekt i 1½ år. 
• I en annan skola hade de valt liknande lösning men hade högre bord för att ge bättre ergonomi även för läraren. De hade kontorsstolar som man kunde justera så att ergonomin blev rätt för eleven. Är inne på samma linje men varför bara ta det halvvägs? Jag funderar på bord i brösthöjd på läraren som har en enkel justeringsmöjlighet som gör att eleven kan sänka bordet till sådan nivå att det passar eleven om eleven vill stå och arbeta. Varför skall de sitta hela tiden? vi vet ju att det är jobbigt för eleverna, ge dem fler alternativ då det gäller arbetsställningen samt sätt att komma åt oron i kroppen. Siktar även in mig på att testa att sätta någon typ av brottningsmatta i en del av ett klassrum under baracktiden för att få med möjligheten att ligga och arbeta, dvs så som en del barn hittas hemma då de läser eller gör läxor. 
• Viktigt att fundera på praktiska skåp i specialrum. Skåpen skall vara såna att om vi får filttyg i rulle till textilslöjden så skall skåpet vara sådant att det finns ett fungerande och passande förvaringssystem dit vi sätter rullen som sådan, inte att vi skall klämma in den i en för liten låda/korg eller ha den och reservera mer utrymme än den kräver. Jag tror att det är viktigt att vi sätter ner en del energi på att hitta rätt skåp till rätt plats. Detta gäller också elevernas förvaringslösningar!
• Det är ju energieffektivt med rörelsesensorer som tänder dem då människor rör sig i det utrymmet. Ibland händer det dock att man arbetar i det utrymmet OCH lugnt och stilla (kanske läser en bra bok) och då är det ju lite besvärligt om ljuset släcks mitt i detta. Hur smart får vi elektroniken i dagsläget? kan man ställa in att lamporna lyser längre perioder under skoldagen och kortare på kväll? 
• Gymnastiksalen kan ha innebandymatta men den gillar inte högklackat i samband med festligheter. Scenen kan vara utdragbar men är då lätt bullrig då man rör sig på den och glöm inte att en gymnastiksal skall kunna mörkläggas också (t.ex. lucia, disco...). 
• Varför inte överlag fundera på att ha belysning med dimmer? 
• I en av skolorna hade de väggar mellan klasser som gick att öppna helt och hållet. Tanken var god MEN nu sattes det möbler som inte såg ut att vara ämnade att flytta alls fast i väggen (enligt byggarbetaren skulle vi inte öppna väggen för de var på millimetern placerade vid väggen...). Själva väggen beräknade jag att man skulle få öppnad på en rast så det kan väl ses som ok men smidig var den inte. Jag började fundera på om man får valuta för pengarna... Kanske vettigare med en eller två dubbeldörrar och glas mellan klasserna som gör att man kan skapa gemensamma rum och ha överblick. En annan femma är hur man kan skapa den flexibilitet som ibland behövs gällande rummens storlek dvs att kunna öka från 60 till 80 kvadrat på bekostnad av ett annat utrymme där man klarar sig med 40 kvadrat? Någon sådan lösning har jag inte stött på ännu, bara sätt att skapa långa rör och det upplever jag inte som något vi egentligen är ute efter.
• Jag funderade på det utvidgade klassrummet. Kanske den breda korridoren utanför eller skall vi tänka oss om så att vi bantar ned korridoren till förmån för mindre grupprum mellan klasserna? Jag tror att vi behöver ha en skola med så många olika lösningar som möjligt. Sen när vi får in enbart standardelever så kan vi ha en standardlösning gällande våra utrymmen. Fram till dess behöver vi en massa olika inlärningsmiljöer.
• Kvadratmeter behövs! deras klassrum låg ganska nära det klassiska 60 kvadratmeter. De hade tagit in bord som var smidiga men fyllde rummet med dessa och hur flexibelt är det egentligen om du inte har utrymme för annat än olika sätt att sätta eleverna och sitta stilla i sina rader? Endast ett rum hade luftiga lösningar. Det var rummet för specialelever. Här fanns också en mjuk heltäckande matta. Jag gillade den värme den gav atmosfären och hur den minskade antalet ljud som uppstod. Jag förstärktes i min åsikt att vi skall ha heltäckande mjuka mattor i min skola och att vi lämnar skorna redan vid ytterdörren.
• Myshörnor i korridorerna, en massa fatboy-säckar att läga sig i här och där.
• På en skolgård skulle det finnas parkourbana, frisbeegolf mm. Bra med nya möjligheter inte bara de traditionella 4 gungorna, klätterställningen, balansbommen och om det fanns extra fyrk ett räcke. Överlag behöver vi göra hela skolan till en plats för fysisk aktivitet. Måttband eller något över varje dörr som eleven kan hoppa upp och se hur högt den kommer, möjligheter att röra på sig mångsidigt överallt, också i klass under lektion!
• Ledarskapet: En modell som verkade ha en hel del nytt och smart i sig och som vi definitivt skall titta och fundera på. Även med tanke på hur vi med samlade uppgifter kan få saker och fungera i alla våra skolor, inte bara enskilda enheter. Modellen inbegrep en:
• hus/platschef som administrerar skolan och andra enheter i byggnaden, fördelar resurser och har huvudansvar för verksamheten. 
• manager som sköter allt som berör fastighetens funktionalitet, service, beställningar etc. som ser att huset fungerar (teknsikt, kontaktar kosthåll, service, underhåll etc.)
• Personer som ansvarar för olika delar av verksamheten (skola, förskola, dagvård, hälsovård etc.

Tankarna och funderingarna tar ju inte slut här men detta var huvudpunkterna som blev dagens saldo. Summa summarum. En rektor borde planera för en ny skola, uppdaterade undervisningsmetoder och tillsammans med sin personal försöka skapa utrymmen som stöder den undervisningen/inlärningen optimalt. På det sättet har man kanske en bättre förutsättning att inleda planering av en ny skola om den möjligheten dyker upp. I sämsta fall har du gjort din gamla mycket bättre. Det tror jag vi gör för sällan och min tid i baracker kommer att vara ett gyllene tillfälle att tillsammans med personal och elever testa olika lösningar. Vi kommer bland annat att samarbeta med återvinningscentralen för att möblera och testa olika lösningar som eleverna har skissat upp. Kommer inte att kosta något men ger en massa erfarenhet, i alla fall om mina teorier håller...

Här finns för övrigt en samling av länkar och videosnuttar kring skolplanering ifall det intresserar: http://www.pearltrees.com/leckis/skolplanering/id13213423

Och sist men inte minst. Ett stort tack till personerna i Vanda för att de mitt i denna bråda tid tog sig tid att ta emot oss och belysa hur deras processer har sett ut, hur de tänkt och vad de har kommit fram till.