Jag tweetade efter första dagen "var detta allt?" och visst kändes det lika efter andra dagen. Under den tid vi hade till vårt förfogande tredje dagen såg jag ingen föreläsning som lockade och mässan såg man ju på någon timme under första dagen. Ärligt sagt så kommer de finska virtuaaliopetuksen päivät och itk-seminaari i Aulanko upp till samma eller högre nivå. Så vi gick över ån efter vatten. Det är nog fortfarande så att vill man höra det färskaste och se det nyaste inom teknologi så skall man resa till Bett show i London i januari. Rent ekonomiskt ligger den mycket nära de ovannämnda alternativen då själva mässan med seminarier inte kostar 300-450€ utan har gratis inträde. Man kan säga att det som presenteras där i januari kan dyka upp på lokala grejer som de ovannämnda under följande år, till vissa delar då det gäller tekniken men inte då det gäller de stora namnen som pratar där.
Så var det då en total flopp? Nej på intet sätt. Det att vi var en grupp med rektorer, undervisningsdirektör, it-chef och ekonomichef gav det ett sällsynt brett forum att diskutera infall och vinklingar för våra följande steg då vi utvecklat ikt i skolorna. Vi kom in på andra områden också och en massa tankar föddes, en massa "thinking outside the box". Vi kom fram till att även i fortsättningen lönar det sig att satsa på denna typs multiprofessionella grupper på seminarier och exkursioner. Jag tror att detta var den överlägset värdefullaste delen av hela resan.
Föreläsningarna...
På de föreläsningar jag gick på var det två som gav något. Twitterprofilen Karin Nygårds (@Grishund) lyfte upp att barn (och även de vuxna!) behöver förstå hur
internet fungerar. Man kan bygga upp detta successivt. Man behöver förstå den egna andelen
i internet, vad vill jag dela och varför. Att förstå att den digitala världen
är uppbyggd av kod och att jag kan bli en kritisk konsument. Detta kan göras
bättre, jag vill ha bättre. Barn behöver förstå både hur den fysiska och den
digitala världen fungerar. Digitalkunskap skall inte vara ett ämne, det skall
ingå i alla ämnen! Hon berättade om sin sida om detta på nätet http://teacherhack.com/
Gällande att leda sin skola framåt blev jag intresserad av deras "Learning study", kollegerna presenterar sina test,
miniforskning och allt leder alla vidare. ”All förändring skall leda till något
bestående!” Som avslutande tanke hade jag följande:
Som professionell lärare, vet varför du gör saker (inte för
att det är roligt utan inlärningsmotiv) och nöj dig inte med stagnation, titta alltid efter nästa stora möjlighet som gör det lättare för dina elever.
Den andra minnesvärda föreläsningen hölls av Jonas
Hällebrand (@joha88) Något han sa i början fick mig att tänka vidare och ledde till följande personliga reflektion: när du sätter upp en vision och
värdegrund för eleverna så borde samma gälla även för personalen, det borde väl
vara en skola för alla?
Han konstaterade att vi sitter i samma krumma ställning med ipad som med bok, allt har
stämplats som farligt/hälsovådligt då det kommit (boken, radion, tv....). Det fick mig att fundera på hur vi ska skapa balans, hur
bemöta detta i stället för att förbjuda? Han frågade också ”Vad är så hemligt?” – transperens i skolan, låt elevernas
insats, arbeten synas, inblick för kolleger, familjer, andra elever... Jag tror att detta kommer att vara en viktig sida i skolans verksamhet. Skolans vardag skiljer sig ganska mycket från den grundskola föräldrarna upplevde och detta behöver skolan överbrygga för att föräldrarna skall förstå och kunna stöda på rätt sätt. För egen del kommer detta område att finnas i fokus under inkommande läsår. Jonas konstaterade också att ”vi måste dela med oss så mycket vi kan”, han nämnde en uppgift i mindstorm ”fuglesang sitter fast på mars, bygg en
robot som skall rädda honom. Roboten skall komma så nära honom som möjligt men
får inte köra över honom”. Brilliant uppgiftsbeskrivning.
Allmänna tankar från mässdelen och övrigt:
Interaktiva skärmar på 84” verkade smidiga och fick mig att undra om projektorn börjar vara passe?
Det fanns några företag med intressanta möbler, liksom ett företag för skolgård/klassrum.
På ett allmänt plan funderade jag på att Sverige verkar ha bra och aktiva individer men var finns
kopplingen till ett övergripande tjänstemanna- och politiker skikt? Finns det
en övergripande förståelse över var man står, nuläget, vart man vill och någon tanke
om hur man skall ta sig dit? Blir en skola bra trots ministerium och lokalt
beslutsfattande, når den sin fulla potential? Vart skulle den kunna nå med ett
rätt riktat stöd från alla nivåer? Kunde man skapa en tankesmedja av alla
innovatörer och deras nätverk och de skulle kunna ha en direkt pipeline till
högsta beslutsfattande och policyskapare? Agenda: Hur får vi eleven att lära
sig bättre, både stoffet och de kompetenser som de kommer att behöva då de
stiger ut i samhället? Vi har väl samma problematik även hos oss men Pisa verkar vara en ständig plåga för de svenska skolorna utgående från hur mycket Pisa-resultaten ältades.
Utöver detta gjorde vi ett skolbesök på Vittra Brotorp men mer om det i ett annat inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar